Sydostasien - katastrofen 26 December år 2004
Overklighetskänslan i hela situationen beror dels av att vi som familj tänkt åka till Sri Lanka under jul- och nyårshelgerna med start från Sverige den 23 dec. Vi ändrade dock våra planer efter att jag personligt fått ett tilltal av HERREN att avboka resa den 23 dec. Så här i efterhand är jag som kristen tacksam till HERREN att han påverkade oss att boka in resan senare.
Hade vi åkt den 23 dec hade vi befunnit oss på ett hotell vid havet och sålunda direkt blivit drabbade av flodvågorna. Hotellen vid kusten ligger alldeles vid stranden, vilket hade drabbat vår familj. Detta antagande är grundat på att klockan var 09.30 - 10.30 på förmiddagen när vågorna slog in, dels på att vågorna som träffade den södra kusten vid det området där vi skulle bo var 5 - 10 m höga. Flodvågor av detta slag är ju inga normala vågor. Dom hade en hastighet på över 500 km/ tim över öppet hav för att sedan stanna in när dom närmar sig grundare vatten, vilket förändrar våghöjden från ca 1 - 1,5 m höjd till 5 - 10 m höjd. Detta instannande minskar hastigheten på vågorna till ca 45 - 50 km/ tim, men som sagt det är inga normala vågor. Vågorna hade en våglängd som är abnorm, vilket innebär att kraften i vågen blir extrem. Vågorna slår sönder det mesta i sin väg och skulle något föremål befinna sig i början av brytrörelsen så krossas det.
Vågorna gick som längst ca 5 km in på land på Sri Lanka (östsidan). På Sumatra gick vågorna hela 6 km in på land, vilket fick dramatiska konsekvenser för ön i Indonesien. Stora delar av kuststäderna blev enormt demolerade av vågorna som var abnorma, med variationer ca. 10 - 30 m höga. Inte konstigt att antalet döda och skadade var som högst på Sumatra som även låg närmast Epi-centrumet för jordbävningen som uppmättes till hela 8,9 - 9,0 på Richterskalan.
Hade vi åkt den 23 dec hade vi kanske vid flodvågornas inbrytande över Sri Lanka befunnit oss antingen på den norra delen av ön eller på den mellersta, på den högplatå på ca 2000 m höjd som finns mitt på ön. Då hade vi kommit undan med blotta förskräckelsen och själva fått vår semester förstörd. Till detta hade tillkommit det trauma som det innebar att befinna sig på ön och själva få uppleva den fasansfulla situationen och det lidande, den död och den sorg som lokalbefolkningen och turisterna fått uppleva. Att skiljas från sina nära och kära och dessutom få sina tillgångar och bostäder utraderade måste vara alldeles förfärligt för den inhemska befolkningen. Jag har undrat över hur vår familj skulle ha upplevt detta på plats? Vi är med facit i hand glada att vi slapp den upplevelsen!
Vi har som familj stark anknytning till Sri Lanka p.g.a. att vi har två adoptivbarn därifrån. Sri Lanka känns som ett "andra" hemland. Vi som familj lider av den uppkomna situationen och känner oss delaktiga i det lidande och den enorma sorg som drabbat lokalbefolkningen och turisterna på Sri Lanka och i Sydostasien. Turisterna kan ju om dom överlevt åtminstone få vård i Sverige och komma hem till ett fungerande land. Där väntar sjukvård om dom är skadade, mat och bostäder och allt annat man behöver får att få ett drägligt liv. På Sri Lanka t.ex. har den fattigaste befolkningen drabbats hårdast. Dom tvingas ofta bo nära stranden och deras livsuppehälle och bostäder har slagits i spillror. Nu har dom ingenting kvar. Inga fiskebåtar, inga hus och nästan varenda familj har drabbats av sorg. Mer än hälften av alla döda är barn. Sorgen och deras situation måste nästan vara fruktansvärd. Fiskenäringen, turismen och infrastrukturen är utslaget runt Sri Lankas kuster, hela två tredjedelar är förstörda. Denna situation är ett jätteproblem för Sri Lankas regering som inte har så stora tillgångar. Sri Lanka liksom Indonesien behöver mycket hjälp utifrån dels för restaurering och uppbyggnad av allt skadat och förstört, dels omedelbar hjälp med livsmedel och rent vatten. Situationen är akut på många platser. Till detta tillkommer en uppenbar risk för epedemier av olika slag t.ex. kolera. Här är man djupt tacksam till Sveriges regering som skänkt koleramedicin som är drickbar för 20 miljoner till Sri Lanka. Det kommer trots all hjälp från hela världen att ta år innan livet kan återgå till det normala på Sri Lanka, ett av jordens fattigaste länder.
Tillbaka till sidans topp.
Till Fam Andréns hemsida. Till undervisnings-index.