Jesu återkomst och tusenårsriket

Bibeltext; Johannes uppenbarelse, 19:1-21 och 20:1-15.


SLÄKTREGISTER I BIBELN som tolkningsnyckel inför - JESU ÅTERKOMST

I judisk framtidsbeskrivning började man tidigt att jämföra den mänskliga historien med skapelseveckan. Historien skulle vara i sex dagar och på den sjunde dagen skulle den vila. En dag liknades vid tusen år, 2 Petrus 3:8. Utifrån detta började man i vissa kristna kretsar med hjälp av Gamla Testamentets släktregister spekulera hur långt det kunde vara kvar till Jesu återkomst. Man beräknade tiden från Adam till Kristus till omkring 4 000 år och tiden från Kristi födelse till tidens slut till omkring 2 000 år. Sedan skulle tusenårsriket bryta in i tiden. I Uppenbarelseboken 20 kapitel beskriver Johannes hur satan binds och kastas i avgrunden för tusen år, en period då troende uppstår för att regera med Kristus. Sedan släpps satan lös igen för en kort tid innan Gud slutligen gör upp med ondskan och skapar nya himlar och en ny jord. En pånyttfödd jord där Guds folk från alla tider äntligen kan leva i fullständig harmoni med varandra och med sin skapare, den ende sanne Guden; Fader, Son och den helige Ande.

PREMILLENIALISMEN - JESUS KOMMER FÖRE de (DANIELS 70:e årsvecka) 7 åren

När man sagt detta verkar allt vara ganska solklart, men tyvärr är det inte det. Det finns en rad problem att ta hänsyn till och bibeltexterna ovan är svårtolkade. Den tolkning av tusenårsriket som var vanligast i den tidiga kyrkan, fram till och med att kristendomen blev statsreligion på 400 talet var den så kallade Premillenialismen. Tusenårsriket tolkas som något framtida som kommer att upprättas av Jesus vid hans synliga återkomst. Kapitel 19 läses som en beskrivning av Jesu återkomst, vilken kommer att inträffa före händelserna (pre=före) kapitel 20. En del hävdade att tiden före Jesu återkomst skulle präglas av tilltagande orättfärdighet. Det skulle bli en tid då Jakob, Israel lider, under den s.k. vedermödan. Bruden, Församlingen kommer att ryckas upp till himlen, innan vedermödan börjar eller senast i mitten av denna period (då vredens tid börjar som många menar är 3,5 år). Jesus kommer sedan åter tillsammans med Församlingen från himmelen vid sin synliga ankomst i vedermödans avslutning, när han kommer till Olivberget i Jerusalem med sin församling och stoppar Antikrist och den falske profetens framfart på jorden. Därefter startar Tusenårsriket som blir en tid av fred då nationen Israel kommer att blomstra, när Jesus regerar över hela jorden från Jerusalem i Israel.

AMMILENIALISM - en symbolisk tolkning av Bibeln

I och med Augustinus på 400-talet slog en mer symbolisk tolkning av tusenårsriket igenom. Här läser man inte Uppenbarelsebokens kapitel 19 och 20 i tidsföljd. Det blir inte självklart att Jesu tillkommelse i kap 19 måste föregå tusenårsriket i kapitel 20. Tusenårsriket uppfattas istället som en historisk tillbakablick på tiden från Jesu korsdöd och fram till hans återkomst, dvs. församlingens tid som vi nu lever i. Detta sätt att förstå tusenårsriket brukar man kalla för amillenialism (a = icke). Detta sätt att läsa Uppenbarelseboken har blivit allt vanligare sedan Luthers reformation, särskilt i akademiska kretsar.

POSTMILLENIALISMEN - JESUS KOMMER EFTER de (DANIELS 70:e årsvecka) 7 åren

En annan syn på tidens avslutning kallas Postmillenialismen. Den växte fram mot slutet av 1600-talet. Här uppfattar man inte Upp. 19:11-21 som en beskrivning av Jesu andra tillkommelse, utan som Jesu seger och triumf i historien, genom församlingen. Genom evangelisation och mission förs tusenårsriket succesivt in i historien. Detta tar sig uttryck i en period av fred och rättfärdighet på jorden. Först därefter (post = efter) kommer Kristus tillbaka. Denna tolkning kännetecknas av ett utvecklingstänkande och av att den kristna församlingen får ett allt större inflytande i världen. Denna tolkning har ett positivt synsätt, där man tror att det blir allt ljusare ju längre tiden går. Guds församling tar över världen, den s.k. härskarteologin. Oenigheten genom kyrkans historia såväl som bland moderna bibeltolkare bör uppmärksamma oss på att inte göra alltför tvärsäkra uttalanden. Låt oss nu titta på texten igen. Vilka syftar texten på? De som beskrivs regera med Kristus i tusen år är själarna av dem som halshuggits för Jesu vittnesbörd och Guds ord, dem som inte tillbett odjuret och dess bild och inte tagit emot märket på sin panna eller hand, Upp. 20:4. Om denna grupp avser församlingen från alla tider eller enbart kristna martyrer är inte helt klart. Kanske handlar det om en begränsad tid av lidande för de troende under vedermödan. Syftet verkar dock vara att förmedla tröst till lidande och kämpande kristna. Poängen med tusenårsriket blir då att framställa de troendes triumf i tusen år som en kontrast till Antikrists välde som troligen varar i bara tre och ett halvt år, Upp. 13:5. De som håller ut ska bli lönade under en så oändligt mycket längre tid. I Postmillenialismen får man problem med Bibeln-texter som talar om att Jesus skall rädda sin församling undan Guds dom över världen, den s.k. Vedermödan, särskilt under de sista 3,5 åren av Daniels 70:e årsvecka, Rom. 5:9, 1 Tess. 1:10, 5:9 och Upp. 3:10.

PERSONLIGA REFLEKTIONER

Några personliga reflektioner är här på sin plats. När personer säger att det finns bara en sanning uppenbarad i Bibeln är detta en sanning med modifikation. Alla individer läser ju bibeln med sina "egna" glasögon, med andra ord läser in sin egen tolkning i texten. Frågan är om vi inte på många håll tror mer på den västerländska rationalismen än på Guds Ord. Vi vill förenkla de djupa sanningarna i Bibeln, genom att hävda att det bara kan finnas en sanning och ofta är det vår egen tolkning som då blir den absoluta. Vi har stora svårigheter att förena två eller flera sanningar för att kunna se en helhet. En diamant har en mängd prismor. Skönheten ser man när man ser rakt in i den från olika infallsvinklar. Begreppet sanning som Jesus talar om när han säger att han är full av nåd och sanning förstår man bättre när man förenar västerländskt och österländsk tänkande. En österlänning har betydligt lättare att ställa flera sanningar bredvid varandra. Precis som rabbinerna i det gamla Israel kunde sitta i en ring med en tom stol i mitten som symboliserade Gud, genomförde dom ett aktivt samtal under bön och deras personligheter möttes i reflektion och analys, vilket gjorde att dom till slut upplevde att Gud intog sin plats på stolen. Rabbinerna hade funnit sanningen i det att dom tillsammans befruktade varandra genom det goda samtalet.

JESUS KRISTUS ÄR SANNINGEN - "PERSONIFIERAD"

Den kristna tron handlar mer om personen Jesus och relationen till honom och våra medmänniskor än om vår förmåga att rabbla upp en massa sanningar på ett förenklat dogmatiskt sätt. När Jesus talar om sanningen är det i först hand sanningen personifierad i Jesu person, i andra hand om lärosystem. Vi måste samtidigt som kristna i västerlandet lära oss att placera olika sanningar sida vid sida för att kunna se en helhet. Här är t.ex. den kyrkohistoriska striden kring försoningsläran ett exempel på hur sjukt det kan blir när man hävdar en sanning. Man skall läsa som det står hävdar vi frimodigt, men frågan är om vi förstår vad vi läser? Är verkligen vår västerländska absoluta sanning hela sanningen? Personligen tror jag inte det. Vi förenklar och ger på så sätt nutidens människor en förenklad bild av Bibeln, där de verkliga djupen i Guds Ord inte kommer fram. Många människor idag är välutbildade och vana att ifrågasätta.Vad händer när dom kommer till en kyrka där man bara skall svälja och le och inte får reflektera, tänka och ifrågasätta utan att bli misstänkliggjord för att vara emot i någon form. Kan det vara så, att vårt eget ytliga framförande av Guds Ord snarare leder människor bort från våra församlingar än för dom till dem? Låter vi människor i våra egna led tänka fritt? Frågan är om vi får ställa de verkligt obekväma frågorna? Varför vill vi förenkla Guds Ord kan man fråga sig? Det finns en risk att det blir en avgud av alltsammans, där vi kontrollerar Ordet. Vi vet ju allt eller snarare tror oss veta allt om Bibeln och om Gud. Vi försöker kontrollera den Gud som inte går att kontrollera. Problemet är att djupet i Guds natur och väsen är så enorma att vi inte gör annat än skrapar lite på ytan av allt det som är möjligt att veta om vår Herre, som är både Fader, Son och den helige Ande. Bara Guds Ande kan utrannsaka de verkliga djupen i Gud. Denna insikt borde ge oss en viss distans till oss själva, där vi t.o.m. i vissa lägen behöver skratta över vår egen dumhet och vårt eget högmod, som säger oss veta så mycket om Universums Herre. Samtidigt borde de för all framtid ta bort vår likgiltighet och vår tanke på att det här kan jag redan. Sanningen är istället att vi vet ganska lite. Om inte Jesus hade framträtt och gett oss en bild av Guds egenskaper och hållning till vårt vardagliv, till samhället och t.ex. Jesu syn på människor. Därför borde vi damma av vår Bibel och börja bli verkliga läsare igen!

VILL VI HA EN FOLKVÄCKELSE?

Då måste vi gå på djupet i Guds Ord. Varje väckelse hämtar kraft i bön och bibelläsning, men utan fördjupning påverkar den knappast samhället i stort. Därför måste vi närma oss den helige Ande i församlingens mitt för att få hjälp i detta utforskande. Då kan vår Gudsbild, vår människosyn och vår syn på Bibeln förändras dramatiskt. Den helige Ande vill visa på de verkliga djupen i Bibeln och leda församlingen in i förvandling, förnyelse och väckelse. Allt handlar om att vinna människor för vår Herre Jesus Kristus. Han har befallt oss att gå ut i hela världen med evangeliet. När vi gör det och särskilt om vi lyckas väl, där vi har en helhetsyn, genom evangelisation/mission, genom bibelöversättningsarbete och socialt ansvarstagande med stor respekt för den jord vi lever på med dess begränsade resurser så fördjupas våra liv och samtidigt händer det fantastiska, att vi påskyndar Jesu återkomst. Helt avgörande är även att vi omsätter Bibeln budskap till vårt vardagsliv och samhälle. Bibeln måste få påverka alla områden i våra liv och börjar den även påverka vårt samhälle så förvandlas även det och utvecklas. Låt oss därför söka oss närmare Jesus, honom som gör allt utifrån kärlek och samtidigt är fylld av nåd och sanning


Textbearbetning av Hans Andrén, 2002-05-05.


Tillbaka till sidans topp. TOO MAIN INDEX

Tillbaka till undervisningsindex.